Jag hade tänkt mig min förlossning som ganska lugn och sansad , att den inte skulle ta mer än ett dygn , jag skulle föda i vatten och så naturligt som möjligt med så lite droger som möjligt med lustgas på sin höjd,,,det blev någonting helt annat! rena rama motsattsen såklart!

Mitt under flytt och flyttstädning började jag få en molande värk i svanken och ryggen men jag tänkte att det bara var förvärkar och att jag säkert skulle få gå hur lång över tiden som helst men fel hade jag som vanligt och efter första natten i nya lägenheten gick den berömda slemproppen på morgonen smög det sig på fler och fler värkar, och ont gjorde det fy fan!
Vi ringde in till förlossningen när jag tyckte att jag inte stod ut längre och fick komma in, han som körde taxin sa inte ett jlud på hela resan , han blev nog lite nervös när han insåg att han skulle köra en kvinna med värkar hehe
väl på förlossningen fick vi ett litet rum och en barnmorska kom in och kollade att bebis mådde bra sen helt utan att förvarna min stackars man drog hon ner trosorna på mig för att kolla hur mycket jag öppnat mig, stackars rikard fick världens chock!
Det visade sig att öppningsarbete inte rikitgt satt igång så hon tyckte jag skulle åka hem försöka sova och äta något onyttigt, det behövde hon inte säga två gånger vi åkte hem igen och mummsade pizza och hängde med min fantastiska familj som fortfarande var i gång och flyttstädade den gamla lägenheten.
Hade värkar ca var tionde minut hela tiden så det var lite svårt att äta och prata emellanåt men det gick.

Sen var det dags att försöka sova igen men efter några timmar började det göra riktigt förbannat ont, gräsliga värkar som jag vaknade av hela tiden , så jag fick gå upp och vanka av och an i lägenheten  och andades för glatta livet, vid 5 på morgonen orkade jag inte mer så jag sa till rikard att han fick ringa förlossningen igen efter lite tjat fick vi komma in igen, han som körde taxin denna gången sa inte heller ett ljud på hela resan konstigt nog :P
Denna gången hade jag öppnat mig 3 cm , då blev jag jätte glad och tänkte yess baaara 6 cm kvar det kan ju int ta så lång tid eftersom det har satt igång, men....fel fel fel fel hade jag IGEN! Efter några timmar till av värkar hade det inte hänt någonting , jag var fortfarande på 3 cm och då var jag trött barnmorskan sa då att eftersom jag hade såpass ont att jag inte kunde sova så kunde jag få ett rum och en morfinspruta så kanske jag kunde slappna av lite och öppningsarbetet skulle kunna sköta sig själv lite när jag sov och inte låg och spände mig hela tiden. Den gick jag med på utan större invändningar, jag såg bara fram emot att få sova , så där fick jag drog nr 1 :P
Stackars rikard fick åka nhem och sova ett par timmar när jag sov. det fanns ingen plats åt honom i rummet, men han var kvar tills jag hade somnat <3

Vaknade efter några timmars underbar behövlig sömn och precis då kom min unferbara man med onyttig frukost, chkladmjölk och boller mmm...
Sen satte de gräsliga värkarna igång igen och vi fick åter igen vanka till förlossningen och stanna för att ta emot värkar  varannan meter , inne på rummet kom barnmorskan och kollade om det hänt något under natten medn NEJ såklart inte , en ynka cm på hela natten, då blev jag minst sagt en aning besviken, hur länge kunde man få plågas? Då tog hon iaf hål på hinnorna för att få igång det , stackars rikard ficck nog en chock där med , det är inga roliga syner för en kille på förlossningen :P
Sen fick vi order om att gå en lång promenad , jo jag tackar det var den mest plågsamma promenaden i mitt liv , varannan meter fick jag hänga mig på rikard och andas och låta som ett skottskadat djur måste sett en aning konstigt ut när vi gick utanför sjukhuset ,  folk stirrade ganska bra men just då kunde jag inte ha brytt mig mindre.

Efter den plågsamma promenixen konstaterade barnmorskan att jag var öppen fem cm och att jag äntligen skulle få komma in på själva förlossningsrummet, då tänkte ju jag att nu skulle det gå undan med resterande 5 cm , men neeeeej åter igen jag hade fel, och barnmorskan ville införa drog nr 2 nämligen igångsättande dropp eftersom mina värkar tydligen var ineffektiva, det menas alltså med att det gör ont som fan men det händer inte så mycket, sen satte hon elektroder på bebis huvud, vilket bebis blev ganska förbannad över hon började sparka som bare den stackarn.
Och så kom drog nr 3 den härliga lustgasen, i was in heaven! wohoo! lustgas funkade hur bra som helst i några timmar sen blev det jävligt jobbigt igen, rikard fick slita masken ur händerna på mig så att han kunde få i mig vatten:P, när det fortfarande inte hade hänt mycket sa barnmorskan att nu tyckte hon att jag skulle ta epidural, vilket jag hade vart helt emot hela tiden ,jag var livrädd för epidural (har nämligen sett hur de sätter den på tv huua!) det var en av de sakerna jag verkligen absolut INTE ville ha, men jag hör mig själv snällt säga okej någonstans inne i lustgasmasken, till min stora förvåning så kännde jag ingenting när hon satte den hemska nålen i ryggen på mig och det är jag tacksam över! så det var drog nr 4...

Sen är allt en dimma, jag kommer ihåg att rikard gick och la sig i rummet jämta för att få lite sömn, och att jag blev uppmanad att försöka pressa lite smått när det kom värkar och att det gjorde så jävla ont, när rikard vaknat hade jag kommit upp till 7 cm och då började jag bli trött och less, hörde mig själv skrika att nu får ni plocka ut henne för jag orkar inte mer haha sen har jag svaga minnen av att jag låg flera timmar och lyckades somna mellan verkarna för att jag var så utmattad , sen sträckte jag en muskel i ryggen som gjorde lika ont som värkarna , barnmorskan fick komma med masageolja och försöka massera men det gick inte över så då erbjöd hon mig drog nr 5 sterila kvaddlar för att försöka lösa upp muskeln men då sa jag stopp, någon måtta fick det vara..

Sen kom det äntligen en läkare in i rummet , fast det fattade jag inte förrän efteråt , så borta var jag, hon kände på mig ich rotade runt ett tag sen sa hon att NU är du öppen 9 cm och att jag fick försöka pressa ut bebisen och det försökte jag med men när jag försökte så började lillan sparka och vrida och vända på sig olch jag kände att det var något som inte riktigt stämde eftersom det känndes precis likadandt som det hade gjort hela tiden , det gjorde bara sjukt ont och det hände inte mycket.
Läkaren kände en gång till och sa att bbis låg med näsan åt fel håll och att hon kanske satt fast, så går hon ut ur rummet, när hon kommer in igen så säger hon att nu blir det kejsarsnitt.

Kejsarsnitt!? skojar hon? det hade jag verkligen inte tänkt mig, jag hade läst på om allt som kunde hända, allt UTOM kejsarsnitt , jag trodde verkligen att jag skulle föda normalt på ett eller annat sätt jag blev ganska chockad där men samtidigt så var jag så trött och slut så jag orkade varken tänka eller bli rädd, jag gnydde till rikard att jaa jag kom till 9 cm i alla fall :P

Så kom drog nr 6 spinal , samma sak där jag kände igenting, det sprang runt läkare överallt och jag fick slanga och nålar överallt, sen sa dom att nu kommer du inte känna dina ben om ett par sekunder, när de sa det så kännde jag mycket riktigt att benen bara försvann och att jag blev lyft till en annan säng, rikard kom in i snygga fina gröna läkar kläder , sen känndes det som om någon ruskade och skakade i mig från sida till sida , det var tydligen läkarna som gjorde snittet, sen kände jag ett jätte tryck över bröstet som om en elefant satte sig på mig, hörde mig själv säga är hon ute?? så kom det ett litet skrik då började tårarna rinna, hon mådde bra och det var över, lättnaden var enorm. Fick se henne en liten kort sekund innan de sprang iväg med henne och rikard , sen var jag så jävla slut så jag somnade på tre röda och vaknade inte förrän jag blev uppkörd på uppvaket, jag hade ju inte blivit sövd men man blir tydligen uppkörd ditt ändå, sen fick jag äntligen träffa min lilla bebis, hon hade vart i säkert förvar hos sin stolta pappa i två timmar innan de fick komma upp till mig, har aldrig varit så lycklig som när jag äntligen fick hålla i min lilla älskling.

30 juni kl 08.20 var våran älskling ute var 52 cm lång och vägde 4700 g
det tog tre dygn innan hon äntligen fick komma ut men det var det värt <3